Idag har jag varit på Q84 typ hela dagen.. Och på onsdag ska jag troligtvis ta bort agrafferna, är lite skraj inför det. När jag hade agraffer förra gången va det ungefär 20 och jag tyckte det va jobbigt att ta bort dom, nu är det minst 60 stycken! Det är mest obehagligt att ta bort dom, det gör egentligen inte så ont i alla fall ;)

Ååå.. Idag va jag ute och körde Candy och det gick så bra! Behöver dock hjälp att spänna för vagnen, men annars kom jag i vagnen och kunde sitta i den utan några problem. Först va jag lite orolig att jag inte skulle kunna hålla balansen eller att det skulle göra jätteont, men det enda va att det gjorde lite ont när man åkte i gupp ;) Tur att jag har sån snäll häst! Djur känner verkligen på sig när dom måste vara extra snälla. Det är som mina katter, det är alltid nån som ligger i min säng och typ "övervakar" mig sen jag kom hem efter operationen

Igår va jag på Q84 för att prata om kommande kurer, men de hade inte fått alla provsvar från tumören, så det hade inte bestämt sig än.. Troligtvis blir det nästa fredag. På onsdag ska jag ta bort agrafferna (typ häftklammer) från benet. Sjuksköterskorna uppskattade att det va ungefär 60 stycken!! Jag kan säga att jag inte är speciellt taggad på att ta bort dom

Jag gör ju typ inget annat än sover, det köns som om jag skulle kunna sova en hel vecka utan att vakna..! Men jag är hellre trött än att ha ont ;)

Vet ni vem som va på Q84 och sjöng för oss??? Veronica Maggio!! Hon sjöng akustiskt med en gitarr och det var grymt. Vi fick även autograf och jag fotades med henne. Jag missade henne i somras på grönan, så det va lite roligt, plus att jag bara satt två meter ifrån under framträdandet :)



(kioskmongot jag och Veronica Maggio)

Det råkade visst bli ett riktigt långbesök på Q84. Kom dit vid tolv och åkte inte hem förrens vid åtta, inte riktigt vad som va planerat. Så jag hann inte till stallet som jag hade hoppats på.. Men nu har jag fått ny smärtmedicin som förhoppningsvis borde hjälpa. Fick det när jag va inne och det har varit så underbart skönt att inte ha ont under flera timmar :)

Ibland känns det rätt jobbigt med allt.. Och det som är mest jobbigt just nu är att jag har ont hela tiden. Om jag inte hade ont skulle jag våga göra så mycket mer. Idag ska jag in till sjukhuset och kolla till förbandet, det läckte typ in när jag duschade.

Idag ska jag hem till mamma och sen blir det träning med sjukgymnasten, vill också förbi stallet och ta hand om min lurviga ponny :)

Idag tog jag mig med hjälp av fyrhjulingen till stallet, pappa åkte med, men jag gjorde allting själv :D det gjorde faktiskt inte så ont att sitta på fyrhjulingen, men det va svårt att sitta kvar när man svängde till vänster..

En sak som jag är nöjd med är att jag blivit riktigt bra på att åka rullstolen. Man lär sig hela tiden hur man ska ta sig fram över trösklar och runt i trånga utrymmen. Mina armar kommer bli fett vältränade ska ni se! Övrigt funkar det ganska bra hemma, förutom att jag har så ont hela tiden, både i såret och fantomsmärtor, suck!

Igår va jag i Täby centrum. Det gjorde ganska ont att sitta så länge, men annars gick det riktigt bra att ta sig fram. Men va rätt trött när jag kom hem ;)

Va i stallet på eftermiddagen och det gick rätt bra att ta sig fram, min pappa och bror har varit där och byggt ramper så jag ska kunna komma fram med rullstolen, tack!! Rullade hem till Ann som har stallet och tittade på hennes valpar. Till hennes hus är det en ganska brant, men inte så lång stentrappa utan några räcken. Testa själv att med ett ben ta er uppför en trappa utan räcken, ganska svårt va? Men som tur va kunde jag lägga varsin arm om Carro och mamma och hoppa upp med stöd av dom och det gick ;D

Det funkar riktigt bra här hemma. Allt tar typ tre gånger så lång tid som innan, men det går! Idag ska jag hälsa på min söta häst :D

Äntligen hemma efter en vecka på sjukhuset :) när dom "slängde ut" oss från sjukhuset kändes det både bra och dåligt. Underbart att få komma hem till nån slags vardag, men skrämmande att behöva klara sig mer eller mindre själv, klart jag får hjälp hemma men inte samma.. Nu ligger jag i min säng för att sova och hittills har det gått bra med allt ;) måste tacka för fina gåvor och det superfina kortet från alla klasskompisar :D

Idag på förmiddagen stod jag upp med hjälp av en så kallad gåstol och med lite hjälp av andra, efter det satte jag mig i rullstolen och testade att köra den lite, det var enklare än vad jag trodde att köra.. Några timmar senare testade jag att gå med hjälp av gåstolen, även med kryckor men det va jättesvårt! Imorgon får jag kanske åka hem om allt går bra :D

Låter kanske konstigt att säga att man har suttit upp, men ni ska bara veta hur svårt det var. Men när jag väl satt upp på sängkanten var det jobbigt, jag blundade för att inte se bara ett ben, men så småningom måste jag ju lära mig det också! Imorgon har jag som plan att försöka sätta mig i rullstolen eller kanske stå en snabbis, men det beror lite på hur ont jag har.. Kram

Idag har jag haft en sjukgymnast här som hjälp mig att träna mitt friska ben. Eftersom jag har haft epiduralbedövning, så har jag inte kunnat röra mig från midjan och ner i princip. Har inte suttit upp eller gått än, känner inte riktigt att jag har krafft till det än. Har inte heller vågat titta på det som återstår av benet, jag är rädd att jag ska bli rädd eller börja ångra mig. Men nån gång måste ju jag titta på det :p

Har börjat piggna mig på lite efter operationen nu.. Har inte alls haft så ont som jag trodde jag skulle ha, vilket är väldigt skönt! Måste bara säga att alla är så underbara som skriver så gulliga kommentarer och fina hjärtan, det värmer!

har jag inte bloggat på länge, men det är för att jag aldrig orkar starta min dator.

Förra veckan mådde jag skit och fick till slut åka in. Det va väldigt låga blodvärden, så nu har jag fått massa nytt blod, trombosyter och antibiotika och det är stor skillnad!

Läkarna har bestämmt sig hur dom ska göra nu och det blir en stor operation, som innebär att dom amputerar benet.. vilket är tråkigt :( men på nåt sätt känns det ändå bra, för då blir jag kanske av med skiten som sitter i benet. Jag har ju tur att jag kör häst och vagn och inte rider, för köra kommer jag ju kunna göra även om jag bara har ett ben ;)

Nu har det gått en vecka sedan min stora dag ringde mig och undrade vad jag önskade mig. Jag är fortfarande inte helt säker, men det lär bli nåt med hästar.

I måndags var jag inne på kur, men det var bara en kort, hur skönt som helst. Så redan på tisdagen var jag hemma igen och mådde riktigt bra. Men sen i onsdags har jag mått illa och varit jätteseg och trött. Men det blir bättre för varje dag i alla fall..