Efter regn (snö) kommer sol
Den där städningen jag hade tänkt göra igår blev idag istället.
Hela min garderob är nu tom hemma hos pappa och alla kläder ska hem till mamma. Efter att jag har varit på sjukhus har alla kläder hamnat fel. Typ bara byxor hos pappa och bara tröjor hos mamma. Men nu ska jag gå igenom allt ;) Måste prova jeansen om de passar nu. Har inte använt jeans en enda gång sen jag opererades. Har varit så öm på höften längs ärret.
Snart ska jag åka till stallet och motionera min söta ponny! :D
Aprilväder
Ddt här vädret är inte speciellt kul att köra rullstol i. Det blir sjukt tungt och efter ett tag blir drivringarna så löta att man inte får nåt grepp att rulla sig fram. Blir nog en städdag för mig idag ;)
Candy
Måste väl berätta lite om min Candy nu :)
Darkhorse Shara Candy är ett kaspiskt sto född 2001. 118 cm i mkh och tävlar med mig i körning. Vi har flera vinster och placeringar i LA precision.
Då jag amputerade mitt vänsterben i höstas pga cancer, satsar vi nu på handikappsklasserna! Hon har varit en superhäst som har ställt upp för mig. Tur att den kaspiska hästen är lättlärd, eftersom hon har tvingats lära sig nya saker, då jag sitter i rullstol för det mesta ;) Perfekt med en häst som man når att borsta och spänna för vagnen från rullstol, men som inte är lika "bufflig" som ofta små ponnysar brukar vara.
www.kaspiskhast.se
:D
Det gick superbra idag för mig när jag provade protesen. Över förväntan faktiskt. I början var benet för kort och gjorde ont på den högra höften. Sen efter dom rättat till det var det upp och gå. Hade ett gåbord som jag hängde lite halvt på, men det gick jättebra. Nu har jag bokat tid på gåskolan också så att jag kan lära mig gå (sjutton år gammal XD)
Protes
Imorgon ska jag iväg till ot-center och prova min protes!! Ska bli spännande ;) Har pratat med några andra amputerade och de har sagt att man inte ska hoppas för mycket, så vi får se hur det blir och vad som händer, eller kanske inte händer :P
Tråååk
Idag är en sån dag då jag inte har något att göra.. :(
När jag gick i skolan kunnde det vara skönt med tråkdagar. Men eftersom mitt liv redan är långtråkigt vill jag inte vara ännu mer.
Det är så svårt att fråga kompisar nuförtiden om de vill hitta på något. Va man än gör, så blir det så konstigt bara för att rullstolen måste med. När folk frågar mig om man ska träffas blir jag typ asglad, då känns det som dom vill vara med mig. Men när jag frågar, säger dom bara jag för att vara snälla..
Fantomsmärta
Det är ingen som frågat om fantomsmärta.. Hittade denhär texten och det stämmer bra in på mig.
"Fantomsmärta klassificeras som neuropatisk smärta och har därför ansetts vara svårt att behandla.
Fantomsmärta kan utvecklas omedelbart efter operationen eller efter en tid. Smärtan beskrivs ofta som upprepade och plötsliga attacker av smärta. Det är mindre vanligt med kontinuerlig långvarig smärta. Vid försök att beskriva smärtan används ord som skarp, skärande, stickande, brännande och krampartad. Det råder inga tvivel om att smärtan är obehaglig, och för vissa till och med outhärdlig.
Vad smärtan beror på kan ingen svara på med säkerhet. Det tycks röra sig om omorganisation av celler i hjärnan och ryggmärgen. Kliniska studier visar också att förändringar i det elektromagnetiska fältet kan vara ansvarigt för uppkomsten av fantomsmärta. Det verkar som om strålningen retar nervändarna och att detta ger upphov till smärtan."
Jag har pratat med smärtläkare om det och det finns mediciner att ta. Men vill inte behöva ta tabletter :( Sålänge det inte blir värre än det jag har, så får det vara.
Det som är med mina smärtor är att dom ändras hela tiden, lite skumt :P
Svar på några frågor :)
Hejsan, jag tyckte du va väldigt stark som har gått igenom allt, nu har jag ganska många frågor till dig, men jag hoppas det går bra :) Vad tänkte du när du fick diagnosen och sen vad tänkte du och kände när du fick veta att du skulle behöva amputera benet? När jag fick diagnosen tänkte jag en massa, men vet nog inte vad. Förstod inte då hur jobbigt det skulle bli. När jag fick reda på att jag behövde amputera grät jag bara första gången. Men bara efter nån vecka såg jag nästan fram emot det, då skulle det förjävliga ta slut?
Hur gick det med Candy? Vem tog hand om honom när du låg på sjukhus? hur stor är han? Hur lång är du? Rider du honom mkt? Jag tycker verkligen att det var jättestarkt av dig att klara dig igenom det här!
Att inte kunna ta hand om Candy var nog bland det jobbigaste. Men mina underbara stallkompisar hjälpe mig med allt jag behövde. Hon är en b-ponny på 118 cm. Och jag är över 180, så jag kan inte rida henne. Men satt på henne häromdagen :D
Hej! Mitt namn är Camilla o min dotter Linnea (10 år) fick diagnosen osteosarkom i februari. Jag har följt din blogg sedan dess. Först vill jag tacka för att du delar med dig. Det känns skönt att kunna läsa om någon som fixat det när man själv är inne i helvetet (jag förstår att din nästa resa bara har börjat). Jag undrar om du hade svårt att äta och om du möjligtvis behövde sond. Vi har inte fått det att fungera med sond ännu utan ska göra ett tredje försök nästa vecka. Linnea blir helt innesluten o vill inte prata när hon fått sonden. Undrar bara om du har bättre erfarenhet av sonden eller andra tips på att kunna få i sig mat. Kramar Camilla
Jag hade svårt att äta. Gick väl ner tolv kiloBara jag klev in genom dörrarna till avdelningen kunnde jag inte äta. I värsta fall gick det en vecka utan att jag åt något, kunnde om jag hade tur äta ett halvt äpple eller lite vindruvor. Läkarna ville sätta in sond, men jag proppsade emot och sa att jag skulle äta så mycket jag kunnde när jag kom hem. En sak som funkade för mig, var att när jag kom på nåt jag va sugen på, så åt jag det tills jag tröttnade och sen hittade jag nåt nytt. Frukt funkade väldigt bra för mig ;)
Tippskydd
På min rullstol har man tippskydd bak. Så att man inte ska råka tippa över när man stegrar. Dom erfarna har inga alls och dom har varit på mig att jag borde ta bort dom. Dom är inte borta, men jag har dragit in dom så mycket som det går, så det är knappt att dom hjälper. Nästa steg blir att fälla in dom helt ;)
Ni får fråga lite mer!!
Jag tror att det är fler som har frågor än vad som frågas! Eller är det inte så? :) Fråga vad ni vill - nåting om Candy, cellgiftsbehandling, amputationen, träning eller det sociala kanske ;)
Snäll ponni
Idag blev det nya saker att prova :) tömkörde Candy idag för första gången efter operatinen. Förer som inte vet vad det är, är när man kör utan vagn kan man säga. Vilket betyder att man går/springer bakom hästen med tömmar ( långa tyglar). Såklart var Candy hur snäll som helst. Blev mest runt på en volt, så sparkade jag mig runt runt med foten :P
Ridtur
Åå.. Igår red jag för första gången efter operationen. Det blev såklart på candy :D hon e lite liten kanske, men då e det inte så långt ner till marken. Hade sadel, då att jag skulle kunna få lite stöd med foten och sen för att kunna hålla i mig lite. Det kändes inte så vingligt för min del så, mest som om det va vingligt för Candy. Det känns jättebra att ha gjort det :D
Bio
Idag va jag ute och cyklade handbike. Det va jättehärligt att vara ute så :D Cyklade 1.3 mil, gissa vem som kommer ha träningsvärk imorgon XD
Nu sitter jag och väntar på bion med Bella, det blir hunger games
Rökare
Jag har aldrig provat röka och det skulle aldrig hända heller. Innan allt hände, kunde jag sitta brevid nån som rökte, men gillade det inte direkt. Men nu efter jag har slutat med behandlingarna, så har jag typ börjat ta illa upp, när folk som känner mig röker när dom står brevid mig. Det har väl knappast undgått nån att man kan få cancer av att röka. Tror dom att det är lätt att genomgå nåt sånt här?! Jag hade tur! Men många har inte det. För mig känns det respektlöst mot alla som har haft cancer, att göra något sånt, när andra inte ens kan välja..
Tänk
För snart ett år sedan fick jag min diagnos. Tiden går verkligen grymt fort. Man inser inte hur fort den går ibland förens det är för sent.. Livet är så annorlunda nu. Förut träffade jag kompisar och gjorde saker som man gör i min ålder. Och nu då?! Sitter man helt ensam hemma om dagarna, umgås aldrig med nån och har förlorat flera kompisar
5 gånger kvar
Nu har jag bara fem gånger kvar på rehab. Känns nog lite tråkigt, men jag har lärt mig sjukt mycket bra saker att kunna när man ska ta sig fram med rullstol eller hoppa med kryckor. Men sen efter det blir det lära sig gå med protes på gåskolan :)
Jag vann, jag vann, jag vann!!!
Åå vad glad jag är nu! Vann precisionen den här gången med, vilket resulterade till vinst i det totala :D Tack min underbara Carro för att du groomade och mamma och Bellaför all annan hjälp :)
tävling!!
Sitter på tävling just nu! :D ni får resultat ikväll
Tidningen
Haha idag va jag med i lokaltidningen kanalen. Stod lite kortfattat om hur mitt liv sett ut under det knappt senaste året. Känndes lite konstigt att läsa om en själv i tidningen sådär. Har varit med några gånger förut, men då har det varit för att man har vunnit nån tävling.. Nu stod det om mitt liv XD
..
Sitter just nu och väntar på rehab, ska vara med på ett utepass. Antagligen blir det buss, sen tunnelbana kanske ;)